En utvecklingskurva över resandet i världen ser ut som banprofilen på avslutningsettappen av Tour de Ski. Den reser sig som den berömda slalombacken i Alpe Cermis. Brant uppåt. Sedan vi började resa i organiserad form för snart sjuttio år sedan har befolkningen på jorden ökat med nästan 200 %, medan resandet under samma tidsperiod har ökat med närmare 5.000 %. Det myllrar på Tellus.
En marknadsekonomiskt styrd värld sniffar naturligtvis upp affärsmöjligheterna och undersöker vad som driver alla dessa människor. Varför reser man till punkt A, istället för till punkt B? Ett av de absolut vanligaste svaren – det vi kallar reseanledningar – är upplevelser i naturen. Oavsett var på planeten vi bor gillar vi natur. Och det är inte så konstigt. Det är ifrån den vi kommer. Drömmen om berikande naturupplevelser får människor att resa.
EN STOR MÖJLIGHET
Ett relativt stort land, med en relativt liten befolkning, med skärgårdar, fjäll och skogar, som dessutom har ett varumärke som lovar trygghet, ordning och reda, goda kommunikationer och smarriga kanelbullar, hamnar högt på internationella rankingar över de länder som har störst potential att utveckla sin besöksnäring. Man behöver inte vara överbegåvad för att förstå att Sverige som destination har en fantastisk möjlighet. Vi har det som väldigt många vill uppleva. Vi lever i ett land värt att besöka.
Just den omvärldsbilden skulle under lång tid framöver kunna skapa jobb och skatteintäkter i hela vårt land. Och dessutom, vilket är minst lika viktigt, kan den ge vår natur ett nytt, annat kommersiellt värde. Vi kan skapa en försörjningsmodell där vi kan äta kakan gång på gång, och ändå ha den kvar. Eller rättare sagt genom att se till att ha den kvar. Genom att skydda den. Och genom att utveckla den hållbara form av turism i naturen vi hela tiden pratar om. Det som per definition kallas ekoturism.
Men – för det finns alltid ett men – den möjligheten är beroende av framför allt en sak. Företag. Utan professionella företag som utvecklar, synliggör och levererar lyskraftiga, attraktiva upplevelser i vild och vacker svensk natur kommer vi att missa chansen. Finns det inte tillräckligt attraktiva produkter till försäljning kommer folk att åka någon annanstans. För så fungerar konkurrens.
FÖRUTSÄTTNINGAR
Vi har ännu inte det lag av professionella guideföretag vi behöver i Sverige. För att göra en lång historia kort, och en komplex verklighet enkel, så består vår bransch fortfarande till stor del av små företag, där engagerade människor med stor entusiasm ger sig in i en fantastisk verksamhet, och ofta levererar extraordinära upplevelser. Under en tid. Sedan, efter några år med liten eller ingen lön, går man och klipper sig och skaffar ett riktigt jobb istället. Och så är destinationen tillbaka på ruta ett. Knappast en önskvärd situation och en bra bit ifrån det vi kallar hållbarhet.
Kanske kan man hävda den gamla vanliga marknadsekonomiska näringslivsevolutionära åsikten att om du inte är tillräckligt lönsam har du inget existensberättigande. Då slås du ut till förmån för någon annan. Ditt revir blir någon annans. Som i naturen. Men då glömmer man att i den synnerligen komplexa jambalaya av intressenter vi kallar besöksnäring är det inte alltid den som sår som får skörda. Försvinner reseanledningen försvinner också pengarna från många andra verksamheters spargrisar. Det som är dåligt för natur- och ekoturismföretagen är dåligt för många. Det är dåligt för besöksnäringen.
Av de nästan 320 miljarder kronor vi räknar med att svensk turism omsätter per år genereras en avsevärd del av naturen som reseanledning. Det är inte längre ett speciellt djärvt påstående. Exakt hur mycket är svårt att veta, men när Naturturismföretagen 2017 gjorde en beräkning baserad på ett antal undersökningar, landade siffran på 56 miljarder kronor. Den summan ska i nästa steg jämföras med omsättningen hos de företag som står för reseanledningarna. Där är siffran enligt en rapport från ETOUR (2014) 3,6 miljarder kronor. Småpotatis.
SMARTA BESLUT
Om man granskar matematiken är det lätt att förstå att många tjänar på naturen som reseanledning, men att intäkterna inte i huvudsak hamnar hos guideföretagen. De dryga 50 miljarder (eller 94%) som differensen i siffrorna ovan motsvarar hittar vi hos hotell, restauranger, bensinstationer, livsmedelsbutiker, transportörer, caféer och på många andra ställen. Verksamheter som inte alltid ens anser att de har med besöksnäringen att göra.
Utan att ha tillräcklig kunskap om det förhållandet är det svårt att fatta smarta beslut för utvecklingen av svensk turism. Eller för samhället. Att förbättra förutsättningarna för Sveriges natur- och ekoturismföretag är att förbättra förutsättningarna för svensk besöksnäring, och alla de företag som är en del av det ekosystemet, vare sig de vet om det eller inte. Och kanske allra främst är det en livsviktighet för landsbygden. Det hänger ihop. Precis som i naturen.
Att, som i riksdagens antagna budget, föreslå en fyrdubblad moms för naturguidningar, borde därför vara en svår sak att hålla fast vid, och försvara, om man har tillräcklig insikt i och kunskap om svensk besöksnärings struktur och förutsättningar.
ETT GOTT NYTT ÅR?
Jag själv är en representant av kött och blod på systemets mikronivå. Det finns flera tusen som jag i Sverige. Förutom mitt engagemang i Naturturismföretagen har jag i snart 25 år varit natur- och ekoturismentreprenör. Jag, och alla andra, kan enkelt räkna ut ungefär hur många tusenlappar som försvinner från resultaträkningen om det moderata budgetförslaget blir verklighet. Pengar som skulle gå till guidelöner, investeringar och egen energi för att fortsätta utveckla det jag tycker bäst om. Att modernisera vårt land och synen på naturen som resurs. Att förmedla underbara, positiva upplevelser i oförglömligt vacker natur. Att få människor att älska vår planet.
Om 2019 ska bli ett riktigt Gott Nytt År behöver våra politiker tänka en gång till. Annars kanske det är dags att klippa sig och skaffa ett riktigt jobb.
/
Joakim Hermanson
Generalsekreterare
Naturturismföretagen