Hur är det att vara ett *Nature’s Best-märkt företag? Vad är vinsten? Är märkningsprocessen enklare nu än förr? Och hur är det att uppdatera sin märkning till Nature’s Best 2.0? Dessa och några andra frågor ställde vi till två Nature’s Best-märkta företag som varit med innan uppdateringen.
Allting började 2002 under FN:s internationella Ekoturismår (International Year of Ecotourism). Då lanserades Nature’s Best®, som då var en av de första kvalitetsmärkningarna av ekoturism på jorden. Tolv modiga naturturismföretag i Sverige gav sig in i märkningsprocessen. En av dem var Vildmark i Värmland med sina timmerflottsfärder på Klarälven. IngMarie Junler, ägare, berättar:
–Vi hade tagit över och drivit Vildmark i två år och hade en oerhört ansträngd ekonomi. Vi ansökte om märkningen för att vi tror på och vill bidra till en bra miljö för eftervärlden och våra barn. Märkningsprocessen kändes många gånger både nitisk och övermäktig. Vi upplevde att vi inte kunde garantera eller lova det som krävdes, och vi var säkra på att vi inte skulle bli godkända.
IngMarie berättar att på grund av den ekonomiska krisen i företaget så hamnade de i en konflikt mellan verkligheten och drivkraften av se sig som ett företag inom ekoturism. Men i kontakten med rådgivaren på Naturturismföretagen blev allt mycket enklare.
–Vi insåg att det fanns så mycket mer i märkningen. Det fanns utrymme för diskussion, och viljan och målen med företaget och produkterna vägde mycket tyngre än vårt faktiska nuläge. Det var en långsiktig planering, vilket blev en hållbar vinst inte bara för miljön, gästen och våra produkter, utan även för oss.
Internt system att luta sig mot
Det visade sig att märkningen blev ett tillfälle för ett välbehövligt omtag för Vildmark i Värmland. Allt inom företaget skulle upp på bordet och synas, omgivningarna rekas och mål definieras.
–Resultatet var lysande. Vi fick inte bara medial uppmärksamhet för märkningen. Vårt arbete med märkningen gjorde att vi automatiskt satte upp ramar för hur vi skulle jobba internt. Vi skapade helt enkelt ett internt system som vi kunde luta oss mot. Det har hjälpt oss när vi har växt och anställt ny personal. En otrolig vinst, konstaterar IngMarie.
–När vi nu gjorde ommärkningen till Nature’s Best 2.0 så tog vi på oss nya glasögon och såg över både vårt närområde och vår interna process, vilket gjorde att vi bland annat skrev om våra resedokument. Det gav gästen mer intressant och inspirerande information om både timmerflottning, kultur och historia i området. Vi fick helt enkelt nya infallsvinklar som hjälpte oss att växa som företag.
Granö Beckasin, ett boende och aktivitetskluster i Granö utanför Umeå, fick sin Nature’s Best-märkning 2013. För dem var det självklart att de skulle bli märkta med Nature’s Best. Den ideellt drivna och passionerade familjegrupp, som hade startat Granö Beckasin, gjorde allt för att rädda den lilla byn och den lokala ekonomin för att kunna bo kvar i en levande landsbygd med sina barn. Precis som IngMarie vittnar Christopher Storm, delägare och produktutvecklare på Granö Beckasin, om att märkningen är en hjälp i vardagen.
–Det är ett arbetsredskap och ett verktyg för att säkerställa att det vi gör är bra och hållbart. Det indikerar en balans i ekonomin och vad som är möjligt att investera i. Jag tycker att det är skönt att veta hur man snabbt kan validera om något är hållbart och lönsamt, berättar Christopher.
–Ibland tycker man att vissa investeringar är dyra. Men då hjälper arbetet med märkningen kring hållbar tillväxt en att välja långsiktiga mål, istället för kortsiktiga lösningar. Vi uppskattar det väldigt mycket. Vi har vuxit från en anställd till att vi idag är 13, och under högsäsong 25 stycken. Det medför stora förändringar, och att då veta i förväg hur vi ska förhålla oss till det är väldigt bra. Och vår miljöanalys ger oss en indikation på hur många vi kan ha i samma område och hur vi kan lägga upp en plan.
Hela företaget blir märkt
Både IngMarie och Christopher tycker att den stora vinsten med Nature’s Best 2.0 är att hela företaget blir märkt och inte bara de enskilda produkterna. De menar att företaget ändå genomgår en utveckling i sin helhet. Så att bara ha enskilda produkter som anses vara hållbara blir förvirrande både för dem och för en gäst.
–En av de största förändringarna att bli märkt redan första gången var att man måste ha ett helhetstänk. Och då känns det naturligt att hela företaget ska vara hållbart, anpassa allt och därmed också bli märkt, säger IngMarie.
–Nu pratar vi också hållbarhet istället för bara miljö. Det är en väg mot ekoturism att tänka hållbart. Hållbarhet i sig bidrar till en bättre balans kring hur jag ska tänka.
En vinst att uppdatera
Christopher berättar att region Västerbotten, där de har sitt företag, är långt framme vad gäller att jobba med hållbarhet.
–Många av oss i turistnäringen är jämförda med *GSTC:s kriterier. Men till skillnad mot Nature’s Best så kräver de inte att du är hållbar. De har bara rekommendationer. Så att vara Nature’s Best märkt är ett bättre bevis på att vi verkligen är hållbara, konstaterar Christopher.
Han berättar att processen att uppdatera sig till Nature’s Best gick smidigt. De fick gå igenom den gamla ansökan, justera och lägga till de punkter som var nya.
–Vi fick besök av Per Innala och Niklas Wede. De gav oss en kravspecifikation på åtgärder som vi behöver jobba med. Det var inte så mycket, men flera åtgärder som är bra att ta tag i, säger Christopher.
Själv har han inte provat den digitala proceduren. Men Christopher berättar om en kollega som skulle genomföra sin uppdatering via det nya digitala systemet. Hon hade svurit några gånger över uppkoppling och att verktyget var trögt och hade ”barnsjukdomar”. Något som Naturturismföretagen har jobbat intensivt med att åtgärda och IngMarie som också sitter i styrelsen kommenterar:
–Det är viktigt att märkningen blir ett levande dokument. Tack vare att det är datoriserat så är det lättare att underhålla och utveckla det kontinuerligt. Vi måste utvärdera hur det är för nya företag att komma in i processen, vilka svårigheter som finns, hur den upplevs och justera efter det.
Christopher avslutar:
–Vi har vuxit som företag och genom att göra en sådan här märkningsprocess skapar vi mer medvetenhet. Man tvingas tänka igenom och lägga en plan för vad vi vill och när vi så att säga är färdiga med att växa, för att det ska vara hållbart både för oss, miljön och landsbygden. Vi investerar inte för att passa dagens behov utan morgondagens. För att det ska vara hållbart på riktigt.
—————————————————————–
* Global Sustainable Tourism Council (GSTC) hanterar GSTC-kriterierna, de globala standarderna för hållbart resor och turism; samt fungerar som det internationella ackrediteringsorganet för hållbar turismcertifiering. Kriterierna används för utbildning och medvetandehöjning, beslutsfattande för företag och myndigheter och andra organisationstyper, mätning och utvärdering och som grund för certifiering.
*Nature’s Best – hållbarhetsmärkning för naturbaserade upplevelser. Läs mer om märkningen här >>
Bild lånad av Granö Beckasin.