Svensk natur- och ekoturism är i nödläge. Och när regeringens krispaket ännu en gång missat de små företagen får vi själva berätta vad vi behöver. Det här är vad vi genom Tillväxtverket, och direkt till Näringsdepartementet kräver som åtgärder i ett krispaket speciellt riktat till vår bransch.
Världen har stängt. Och i en stängd värld är många av oss, jag och kollegorna i vår näring, överflödiga. Beslutsfattare världen över, inklusive vår egen regering, har infört begränsningar och restriktioner som i realiteten innebär ett förbud mot att fortsätta bedriva delar av vår verksamhet. Det vi lever av, att välkomna, ta hand om och inspirera resenärer, är inte längre möjligt eftersom resande inte längre är tillåtet. Möjligheten till försörjning har försvunnit för många av oss. Vem tar ansvar för den sortens beslut?
“Möjligheten till försörjning har försvunnit för många av oss. Vem tar ansvar för den sortens beslut?”
Effekterna för vår bransch på grund av åtgärder för att förhindra spridningen av corona (covid -19) har accelererat på ett helt oförutsägbart vis den senaste veckan. Skenat, som i en halvtafflig Hollywooddystopi. Och just nu är det knappast en överdrift att påstå att branschen befinner sig i något som kan liknas vid fritt fall. En rundringning i en av våra regioner visade att 100% av de tillfrågade företagen hade tappat 100% av sina bokningar under mars och april. När resande förbjuds blir vi de första att falla. Låt oss hoppas, och bidra till, att vi har en bungycord runt vristerna.
Regeringen har naturligtvis insett allvaret i situationen och lanserat ett krispaket för svenska företag och jobb, som uppgår till c:a 300 miljarder kronor. Besviket kan vi konstatera att man dessvärre helt har missat företag i vår bransch. Vi går återigen under radarn. De åtgärder i paketet som är bra för många är inte relevanta, eller i vissa fall rent diskvalificerande, för små natur- och ekoturismföretag. Microföretag har andra förutsättningar än hotellkedjor.
“Besviket kan vi konstatera att man dessvärre helt har missat företag i vår bransch. Vi går återigen under radarn.”
Tillväxtverket har till uppgift att administrera krispaketet och vi har en intensiv och bra dialog med dem om vilka behov vår del av branschen har. Vi har fortfarande en tro på att det finns en stor välvilja hos offentligheten. Hoppet står till att det vi förmedlar om hur verkligheten ser ut, och de förslag vi lämnat, resulterar i åtgärder anpassade för svenska natur- och ekoturismföretag. Men hjulen står stilla och tiden är knapp.
Baserat på redan lagda förslag och inspel från naturturismföretagare har vi lämnat följande lista på föreslagna stödåtgärder:
- Stödåtgärder för personal hos företag i vår del av branschen måste inkludera såväl säsongsanställda som ägare och närstående i småföretag.
I liggande förslag gäller stödet om korttidspermittering bara fast anställd personal. Företag i vår bransch driver, med få undantag, en säsongsbetonad verksamhet, med en flexibel personalstyrka och har i allmänhet inte helårsanställda. Många företag är också familjeägda och familjedrivna. I det lanserade förslaget undantas många företag helt från möjligheten till stöd. Det är varken rättvis eller acceptabelt. - Stöd för att behålla personal snarare än att skicka hem personal.
Stödet behöver riktas inte bara till personal som skickas hem, utan snarare till personal som kan vara kvar. Kan företagen behålla en eller två guider / anställda under säsong med en hög subventioneringsgrad, får verksamheten nödvändiga förutsättningar att leva vidare. Man kan fortsätta ta emot de gäster som ändå kommer, man kan fortsätta behålla kompetens och professionalitet och man kan förhoppningsvis finnas kvar när någon slags normalitet återinträtt. För små natur- och ekoturismföretag är inte lösningen att skicka hem delar av personalen. Lösningen är att kunna behålla någon personal överhuvud taget. - Slopa arbetsgivaravgifter och inbetalning av moms helt under 6 månader.
Att få anstånd med betalning av skatt och avgifter, som nu är föreslaget, är knappast en lösning för branschens företag. När förutsättningarna för intäkter för många helt sopats undan hjälper det inte att ackumulera och skjuta upp skulder. Det blir då mest en fråga om när man blir tvungen att sälja huset, inte om man kommer att överleva. - Kanalisera “överlevnadskapital” och ekonomiskt stöd via andra kanaler än de kommersiella bankerna genom att:
a. Skapa möjlighet att flytta lån från kommersiella banker till exempelvis statliga Almi och göra dem ränte- och amorteringsfria i 12 månader.
b. Stötta företag med nya lån eller företagscheckar som är ränte- och amorteringsfria i 12 månader.
Vår bransch har alltid lidit av tillväxtdiskriminering. Tillgången på kapital för att kunna växa i vår bransch är i stort sett obefintlig i existerande struktur, där de nationella och internationella kommersiella bankerna ofta är det enda, och svårframkomliga, alternativet. De varken förstår eller bryr sig om vår bransch. Det innebär också att det inte heller nu, i kristider, finns naturliga etablerade finansiella aktörer att vända sig till. Det behöver förändras. Det är inget nytt.
“För små natur- och ekoturismföretag är inte lösningen att skicka hem delar av personalen. Lösningen är att kunna behålla någon personal överhuvud taget.”
Om man får lov att ställa sig på tå och blicka framåt kanske den här tiden rent av kan vara en tid när vi inleder en förändring av en icke fungerande struktur? Kanske kan insikterna om hur svensk natur- och ekoturism fungerar öka i den kris vi nu har? Kanske kan bättre beslut bli det normala i tiden efter corona? Möjligen, men först måste vi överleva.
Att genomföra de stödåtgärder som skulle vara verkningsfulla i vår bransch skulle också kosta förhållandevis lite pengar, i relation till de siffror som är i omlopp. Det skulle vara en god investering. Men den behöver göras nu. Man behöver inte vara nationalekonom för att förstå att många fler än företagen själva skulle bli förlorare på en svensk landsbygd med en utraderad besöksnäring i en tid efter corona.
Joakim Hermanson
Generalsekreterare Naturturismföretagen
Läs mer “Corona – en prövning för branschen” >>
Läs mer om regeringens krispaket här >>
Besök Tillväxtverket och läs förklaringar om hur krispaketet fungerar >>