Den 22 maj firar vi mångfaldens dag och för femte gången delar Naturturismföretagen tillsammans med Naturvårdsverket ut Mångfaldspriset till Staffan Svanbergs minne. Med priset vill vi lyfta fram goda exempel på samspel mellan naturvård och ansvarsfull naturturism. 2021 års pris tilldelas Leif Öster, Dalagård.
“Leif Öster – skogsägare som också driver småskalig ekoturism på Dalagård i södra Dalarna. På sin egen mark har Leif visat att det går att bedriva hyggesfritt skogsbruk där både träden, markväxterna, djuren och människorna trivs. Att avverka skog utan att kalhugga gynnar biologisk mångfald och enligt flera forskare även klimatet. Leif engagerar sig för nya och alternativa skogsmetoder genom debattartiklar och på twitter och blir ofta intervjuad i olika medier. Han är dessutom sakkunnig i skogsstyrelsens sektorsråd och regeringens programråd för nationellt skogsprogram. Leif har en alldeles unik kunskap om skogen, skogsbruket och allt knutet därtill – och en alldeles unik förmåga att delge kunskapen och att skapa engagemang och intresse i frågorna. Leif menar att skogsbruket måste kritiskt granskas, både vad gäller hållbarhet och lönsamhet för landsbygden. Han menar också att det hyggesfria kontinuitetsskogsbruket är framtiden både för den stora och lilla skogsägaren. Leif vill att våra få äldre skogar som ännu inte utsatts för konventionella hyggesmetoder omedelbart ska skyddas.”
Pristagaren Leif Öster tog sig tid för en pratstund med oss på Naturturismföretagen.
Hur kom det sig att det just är skogen och skogsbruket som har en sån central plats i ditt liv?
Två olika saker – jag har en släkthistoria som bottnar i skogen, vi har alltid haft skog så jag är uppväxt bland stammarna i familjeskogsbruket. Sen engagerade jag mig tidigt i olika friluftsorganisationer och hängde med andra ungdomar i skogen. Att jag sen kom att jobba i skogsnäringen var kanske en slump, jag valde inte jägmästarvägen utan läste information och marknadsföring men skogen har alltid varit viktig hur som helst.
Vad tänker du om den biologiska mångfalden i brukad skog?
Min utgångspunkt är att vi måste ha ett hållbart skogsbruk. Men vad det betyder har vi inte i skogsnäringen ännu enats om. Vi måste också våga lyfta upp de konkreta problem vi har idag med jättehyggen, körskador, överdriven markberedning och monokulturer för finns inget att göra avstamp ifrån. Tyvärr är skogsnäringen okänslig för kritik. Men det håller inte för att krävande kunder kommer aldrig acceptera det som vi gör med skogen idag.
Hur kan man bruka sin skog men ändå maximera biologisk mångfald?
I princip går biologisk mångfald och bra lönsamhet hand i hand. Man måste börja arbeta MED naturen istället för EMOT. Det är faktiskt helt vansinnigt att göra på annat sätt. Utgå ifrån platsen och stöd det naturen vill. Det blir dessutom en stor kostnad att t ex odla gran på tallmark eller bekämpa löv som vill upp.
Skyddar vi alla typer av skog i Sverige? Vad är det vi missar?
Naturvård i skogen är som ett kommunicerande kärl. Ju mer och bättre naturhänsyn vi tar i skogsbruket desto mindre formellt skydd behöver vi och tvärtom. Staten äger i huvudsak mark i norra Sverige – därför har vi störst skyddade arealer där (50% i en del kommuner i norr och mindre 1% i söder). Så vad vi har skyddat beror i stor utsträckning på vad som har varit enklast och billigast genomförbart men vi har 16 olika skogstyper i Sverige och vi har ett ansvar att skydda alla.
Varför förbjuder man inte bara ödeläggelse och skapandet av biologiska öknar som stora markberedda hyggen innebär? Vi har ju bråttom?
För att man har valt en strategi –” frihet under ansvar ”och den fungerar inte.
Du har en enorm kompetens och ett kontaktnät utan dess like – du är ju svenska skogsvärldens största influencer, vad tänker du om det?
Jag pratar med en skogsägare i taget så jag tänker inte så mycket på det. Jag pratar utifrån min egen skog och min egen erfarenhet. Skogen måste bli ett landsbygdsprojekt inte ett skogsindustriprojekt. Antalet sågverk har halverats sedan 1990 och vi ser hur flera stora bruk har lagts ner och andra står på tur.. Skogen har en potential att hålla hela Sverige levande men på ett annat sätt än tidigare.
Du syns och hörs en hel del men många vet kanske inte att du även gör? Kan du berätta lite om vad Cecilia och du gör i er egen skog?
I vår egen skog arbetar vi för att höja lövandelen och få in fler trädslag överallt och det är väldigt viktigt. Vi har ett fullskaligt försök med hyggesfritt skogsbruk som vi visar upp och utvärderar på alla sätt. Sen provar vi skogsbruk med små luckor/hyggen på ca 0.5 – 2 ha och vi har flera naturvårdsavsättningar om ca 20 ha – det är väldigt kul!
Jag sitter inte på facit men vi måste göra det vi kan. Vi driver en turistanläggning och försöker ta fram en inbjudande miljö runt den med mycket löv. Sen är vi väldigt aktiva och är ute jämt – stöveltramp är bästa gödningen för skogen.
Skogsbruk med kortare omloppstider kommer innebära att de ljusa gallrade medelålders skogar som vi alla älskar att gå kommer försvinna. Vi får yngre, mörkare och tätare skogar. Blåbärsris blir en rödlistad art och eftersom det är en stapelföda för många djur kommer betesskadorna på tallplantorna bli fler. Vi kan visa på andra vägar att arbeta med skog på Dalagård.
Mångfaldspriset till Staffan Svanbergs minne – jag kände inte honom personligen men jag tror att han kan beskrivas som en man som arbetade både med ordet och handen för den biologiska mångfalden. Han jobbade både väldigt lokalt men också internationellt så det finns ju många likheter – berätta om vad det betyder för dig att få hans pris?
Det är jätteroligt på alla sätt. Jag känner stor ödmjukhet inför uppgiften att förvalta skogen på ett bra sätt. Jag hoppas att när Cecilia och jag lämnar över den här skogen ska det finnas fler arter, den kommer vara mer vital och producera både mer biologisk mångfald och virke.
FAKTA STAFFAN SVANBERGS MINNESPRIS:
Staffan Svanberg var turismföretagare och tillsynsman i nationalparken Haparanda skärgård i över 20 år. Mångfaldspriset till hans minne instiftades med anledning av FN:s internationella år för hållbar turism för utveckling under 2017. Första årets pristagare blev STF Helags Fjällstation tillsammans med länsstyrelsen i Jämtland för deras samverkan kring områdets fjällrävssafari. Priset delas ut i anslutning till Biologiska mångfaldens dag den 22 maj och pristagarna utses av en jury bestående av företrädare för Naturturismföretagen, Naturvårdsverket och familjen Svanberg.
Tidigare pristagare:
2016: Erik Gardfall och Emma Frisell från STF tillsammans med Lars Liljemark från länsstyrelsen i Jämtland för samverkan kring fjällrävssafari i Helagsområdet. Läs mer >>
2017: Ägare och guider på Kullabersguiderna tillsammans med Daniel Åberg, länsstyrelsen i Skåne och chef för Kullabergs naturreservat. Läs mer >>
2018: Stora Karlsö. Läs mer >>
2019: Wild Nordic. Läs mer >>
Text: Jessica Sannö