”Det vi måste hantera i förvaltnings- och utvecklingsplaner är hur framtida gäster i naturen ska hanteras”, skriver Camilla Jönsson, tf generalsekreterare Naturturismföretagen om hur det ökade besökstrycket i svensk natur påverkar naturturismnäringen.
En av de frågor som verkligen ställs på sin spets nu i pandemitider är behovet av att skapa en tydlighet kring begreppen friluftsliv och naturturism. Friluftsliv och naturturism använder visserligen samma natur – och ofta samma infrastruktur – men är per definition olika saker.
Naturturism är helt enkelt förflyttad konsumtion i form av aktiviteter, boende, måltider och andra turismtjänster där själva naturupplevelsen är i centrum. Kännetecken för naturturism är att det är organiserat, förberett, förknippat med en kostnad, ofta guidat och utgörs av en köpt tjänst. Den upplevda kvaliteten beror till stor utsträckning på företagarens förmåga att omsätta och kommunicera platsens värden och sitt eget värdskap.
Friluftsliv är en (ofta) spontan aktivitet utan krav på prestation ute i naturen. Det är en av Sveriges största folkrörelser och kännetecken för friluftsliv är att det är fritt, gratis (eller förknippat med en väldigt liten kostnad), ”på egen hand”, ideellt, spontant och ofta svårstyrt. Här är det offentliga systemet, med regioner, länsstyrelser och kommuner viktiga spelare för kvalitetssäkring och reglering.
Naturturism kan aldrig byggas på allemansrätten!
Likheterna mellan naturturism och friluftsliv är att de båda grundas i naturupplevelser, att de använder samma infrastruktur – och att de båda har en påverkan på markägare och de värden som allemansrätten omfattar. Men medan den enskildes friluftsliv helt och hållet kan grundas på allemansrätten kan naturturism aldrig i sin helhet byggas på allemansrätten.
Så snart en aktivitet är organiserad måste man ha insikten om att man inte kan använda allemansrätten som ett argument mot en markägare. Naturturism är per definition organiserad. Vi måste därför fokusera på att bygga upp långsiktiga relationer till markägaren. Naturturismföretagen som branschorganisation har utvecklat verktyg tillsammans med markägarorganisationer och destinationer i form av ”Turism på annans mark” där du som företagare får goda redskap för en säker, långsiktigt hållbar och högkvalitativ naturturism.
Det vi kan se i pandemins spår är en kraftig ökning av det ”ej ansvarsfulla” friluftslivet. Allt fler allt mer naturovana ger sig ut i naturen, vilket i sig är positivt, men med relativt låg kunskap, emellanåt svag styrning och en oförberedd förvaltning uppstår ofelbart problem på många håll.
Vi har också en stor ökning av det ”ansvarsfulla friluftslivet”. För att ytterligare öka andelen ”ansvarsfullt friluftsliv” behöver Sverige kraftsamla generellt kring friluftsliv och hållbar besöksförvaltning i naturen. Här är offentliga organisationer, destinationer och regioner nyckelspelare.
– Det är dags att gå från ord till handling och skapa handfasta förvaltningsplaner för både dagens ”hotspots”, men också för framtidens besöksmål. I detta arbete är det synnerligen viktigt att inse att de problem vi har idag, de är just dagens problem, inte framtidens, säger Camilla Jönsson
Läs hela debattinlägget på BESÖKSLIV.SE
Läs mer om den Nationella naturturism strategin HÄR >>